Medlarna i byggkonflikten har under kvällen presenterat en överenskommelse som både facket och arbetsgivarna accepterat. Därmed är strejken avblåst och för de 1 400 arbetare som varslats börjar arbetsdagen imorgon som vanligt. Överenskommelsen innebär bland annat att huvudentreprenören ska ansvara för att sammanställa samtliga underleverantörer och Byggnads ska få tillgång till dessa sammanställningar.
Byggnads varsel handlade om rätten till rättvisa villkor på Sveriges byggarbetsplatser. Facket, med stöd av myndigheter som Skatteverket, forskare och även arbetsgivare, liknar byggbranschen vid ”vilda västern” där framförallt utländsk arbetskraft utnyttjas allt mer.
Efter Byggnads konflikt med det lettiska företaget Laval i Vaxholm 2004 dömde EG-domstolen till arbetsgivarnas fördel. Lex Laval, som domen kom att kallas, fastställde att företag har rätt att betala utländsk arbetskraft mindre än svensk. Byggnads dömdes att betala skadestånd på 550 000 kronor samt rättegångskostnader på 2,1 miljoner. Det lettiska företaget backades upp ekonomiskt av Svenskt Näringsliv som såg chansen att driva en viktig ideologisk strid mot facken.
Trots att ILO, FN:s fackorgan för arbetslivsfrågor, i februari förra året uttalat sig mot domen och konstaterat att Byggnads ska ersättas av staten för skadeståndet och att den antifackliga lagen bör rivas upp, så finns Lex Laval fortfarande kvar.
Hetskampanjen mot Byggnads från Sveriges Byggindustrier (BI) och Svenskt Näringsliv handlar om mer än frågan om huvudentreprenörsansvar, som är grunden till konflikten. Det är en fortsättning på den kampanj man startade 2004, och handlar i grund och botten om att inte bara möjliggöra större vinster för de svenska byggföretagen, utan om att slå tillbaka den fackliga organiseringen, i första hand på byggarbetsplatserna, men också på hela arbetsmarknaden. En förlust för Byggnads skulle kunna få stora konsekvenser för hela fackföreningsrörelsen i Sverige. Därav skrivelsen i BI:s annons om att två tredjedelar av byggbranschens företag står utanför kollektivavtalssystemet.
Man utmålar Byggnads som ansvariga för konflikten och i en intervju med BI:s Mats Åkerlind som Svenskt Näringsliv publicerat på sin hemsida sägs att Byggnads missbrukar konflikträtten på ett oansvarigt sätt, och att fackets mål hela tiden varit att gå ut i strejk. Åkerlind går så långt så att han använder sig av krisen på Krimhalvön för att argumentera mot en konflikt, men berör inte alls själva kärnfrågan som konflikten angriper.
Beskrivningen av Sveriges byggarbetsplatser som ”vilda västern” är helt riktig. Efter Lavaldomen har utnyttjandet av billig, utländsk arbetskraft fullständigt exploderat och enligt en undersökning som LO gjort finns det åtminstone 20 000 utländska arbetare inom Byggnads bransch. Mörkertalet misstänker man är stort eftersom det förekommer att arbetare kommer till Sverige på turistvisum eller utan tillstånd. Många är rädda att söka hjälp av facket eftersom deras arbetsgivare hotar med repressalier, till exempel att de får sparken och måste återvända hem.
Utnyttjandet är fullständigt parasitärt och man listar flera exempel. En lettisk arbetare fick 2010 arbeta med en lön på 15 kronor i timmen, istället för 158 kronor i timmen som hans svenska kollegor. En polsk byggarbetare på Citytunneln i Malmö förbjöds att gå med i facket och fick sparken när han blev sjuk. Den kinesiske arbetaren Hong Yan tvingades jobba 14 timmar om dagen i 41 dagar och blev så pressad att han försökte ta sitt liv.
Byggnads krav är varken orimliga eller olagliga som arbetsgivarna påstår. Enligt Arbetsmiljöverket har 44 byggarbetare omkommit de senaste fem åren, men som Byggnads helt korrekt påpekar, så finns det fler döda som inte syns i statistiken, bland de utländska arbetarna och bland de bemanningsanställda. För att komma till rätta med ett system som möjliggör mygel, skattefusk och utpressning krävs det ett huvudentreprenörsansvar och en facklig insyn och kontroll över detta ansvar.
Byggnads kamp är också en viktig del av den växande antirasistiska rörelsen i Sverige. Arbetsgivarna utnyttjar de utländska arbetarna som slavar, och försöker slå in en kil i arbetarklassen, för att försvåra gemensam kamp. De över 60 000 som demonstrerat mot det nazistiska våldet sedan december förra året, och som på skolor och arbetsplatser tar strid mot rasism utkämpar samma strid som Byggnads. Arbetares gemensamma kamp mot rasism och mot den uppifrån pådyvlade splittringen är det mest effektiva sättet att marginalisera rasister och nazister. Varslet och dess utfall kommer att kunna höja klassmedvetenheten och inspirera andra grupper att ta strid mot den politik som dikterar dagordningen i samhället, och handlar om mer än att bekämpa svartarbete och fusk.
Stefan Berg
