Inför skolstarten den 23 september sände den iranska regimen ett budskap till lärarkollektivet att inte uttala sin kritik eller organisera sig fackligt. Med en våg av arresteringar vill regimen skrämma lärarna till underkastelse, som svarat med motstånd och strejkförberedelser. Stora protester planeras den 5 oktober som är den Internationella lärardagen.
Mehdi Bahluli och Mohammad Reza Niknezhad, två lärare fängslade i det ökända Evinfängelset togs symboliskt till rätten när andra infann sig i klassrummen på första skoldagen. Mohammad Moghiseh, en av regimens ansvariga för massakern på politiska fångar 1988 var rättens domare.
I protest mot rättegången och mot attackerna uppmanade lärarnas fack sina medlemmar att bära svart den första skoldagen med massiv uppslutning.
I Iran finns 105 000 skolor med uppemot en miljon lärare och kringpersonal. Det pågår nu en växande organisering och radikalisering bland lärare vars olagliga fackföreningar växer fram som ett resultat av fattigdom och motstånd mot statlig repression.
Detta är bakgrunden till de styrande allt hårdare attacker på lärarkollektivet och dess fackföreningar.
Stora protester och strejker har redan ägt rum. Den 6 september samlades lärare, framförallt kvinnor, utanför presidentkontoret i Teheran för att öppet sitt missnöje med låga löner, övervakning och fängslade kollegor.
Regimen räds de strejker och protester som sprids bland lärare och studenter och samarbetet dem emellan.
Lärarnas upptrappade kamp i år inleddes i januari då hundratals lärare protesterade vid deras lokala utbildningskontor i Shahrud och Marivan. Kraven var då ”högre löner utan diskriminering”, ”lika lön för män och kvinnor” och ”bättre arbetsförhållanden”.
Efter detta samlades 6 000 lärare i en sittprotest samtidigt som de överlämnade ett protestbrev om sina arbetsförhållanden. ”Majoriteten av Irans lärare lever under fattigdomsgränsen. Vår status i samhället har skadats till den grad att vi tappat motivation att arbeta”, skrev lärarna bland annat i sitt protestbrev.
Regeringens svar på protesterna blev att lova en löneförhöjning på 14 procent. Detta är ”inget annat än falsk matematik då inflationen är 25 procent vilket innebär att det i praktiken ändå är en försämring av våra levnadsförhållanden”, löd lärarnas svar.
Den 14 mars attackerade säkerhetsstyrkor lärarnas samling och arresterade närmare 1 000 lärare. 22 lärare sparkades, fängslades eller drevs i exil. Tre lärare sitter ännu fängslade.
Sedan i april i år har säkerhetsstyrkor gripit fem ledande medlemmar i Irans lärares förening samt ordföranden för Irans lärares organisation.
Irans lärares organisations ordförande Alireza Hashemi arresterades i sitt hem den 19 april och har överförts till Evinfängelset.
I maj dömdes Ali Akbar Baghani till sex års fängelse. Baghani hålls i Gohardasht fängelset i Teheran.
I juni ställdes Esmail Abdi, ordförande i Irans lärares förening inför rätta. Han anklagas för ”propaganda mot Islamiska republiken” och bedöms som en ”fara för landets säkerhet”.
Regimen har dömt lärare till uppemot sex års fängelse efter att de anklagats för att bedriva facklig verksamhet.
Lärare som uttalat oro över studenternas situation har också hotats, trakasserats och fängslats.
Samtidigt som lärarnas strejker och protester planeras pågår även arbetarkamp i industrin och på fälten. Dessa öar av kamp och strejker behöver en nationell samordning.
Uppbygget av en landsomfattande fackförening och ett nytt samlande socialistiskt massparti är akut för att samla arbetarklassen i Iran för att fälla den islamiska republiken och lägga grunden för arbetarnas egen makt.
Kristofer Lundberg
Rättvisepartiet Socialisterna och Committee for a Workers’ International säger:
• Fullt stöd till lärarnas protester och strejker
• Frige de fängslade lärarna
• Frige alla politiska fångar
• Erkänn demokratiska fri- och rättigheter
• För rätten att organisera sig i fack och partier
• Ned med mullornas diktatur – för en socialistisk republik.
