Hammarkullen har en befolkning på 8 146 personer, mellan 2013 och 2014 ökade befolkningen med 112 personer, under samma period byggdes noll nya bostäder. Av de bostäder som finns i stadsdelen byggdes 82 procent mellan 1961 och 1970. Dessa siffror avslöjar behovet om både nybyggnation och renovering.
Många saknar de mest grundläggande behoven i Hammarkullen, likt övriga Göteborgs förorter, som bra skola, arbete, bostad och trygghet. Arbetslösheten i området ligger på 15,5 procent i jämförelse mot 6,6 procent i Göteborg som helhet och 85.8 procent av ungdomarna studerar inte vidare efter gymnasiet.
Bilden av Hammarkullen i media är en passiv och ointresserad befolkning, men verkligheten är en annan. Under flera års tid har protester avlöst varandra. Befolkningen har rest sig mot nedskärningar på vård och utbildning, protesterat mot nedskärningar i den sociala servicen och på ungdomsverksamhet, mot våld och kriminalitet, för arbete och bostad, för renovering av eftersatta lägenheter och kommunalisering av privata fastighetsägare. Många av dessa strider har resulterat i seger.
Ur denna kamp har det successivt vuxit fram en unik lokalorganisering med förortsråd och samarbeten mellan boenden, föreningslivet och viktiga arbetsplatser. Kontinuerliga möten har diskutera lösningen på sociala problem och formulerat egna krav. Denna organisering har nu börjat kräva ett verkligt inflytande över utvecklingen i Hammarkullen. Boenden har tröttnat på att beslut tas ovanför våra huvuden, att vi informeras när beslut är fattade eller att man genomför skendemokratiska processer där utgången är planerad i förväg.
Bostad åt de bostadslösa
Bostad är en mänsklig rättighet och då kan man inte överlämna bostadsbyggandet till marknaden. Företag verkar för att tjäna pengar och då bygger man för den befolkning man vill ha inte den befolkning som finns. Företagen verkar för att tjäna pengar och bostadsbristen hjälper därför till att pressa upp priserna. Stat och kommun måste därför ta ett samlat grepp om bostadspolitiken och bygga bort bostadsbristen.
Efter flera år av mobilisering för kommunalisering av Bredfjällsgatan och Gropens Gård i Hammarkullen som initierades av Rättvisepartiet Socialisterna vanns en viktig seger då Bostadsbolaget köpte upp 890 lägenheter, samtidigt som Bostadsbolaget nu planerar att bygga 1 000 nya bostäder på Hammarkulletorget. Detta välkomnas givetvis. Nu är det viktigt att låta de boende komma in i processen och få makten över sin boendesituation och närområde.
De 890 lägenheter som köptes upp är i behov av omfattande renoveringar. År av eftersatt underhåll hos privata ägare har skapat en situation där mögel och fukt brer ut sig, kalla lägenheter och en invasion av skadedjur. Att kommunala Bostadsbolaget efter en massiv mobilisering med krav underifrån tagit över beståndet har möjliggjort en långsiktig ägare. När renovering av lägenheterna nu ska inledas är det viktigt att makten över renovering förs i hyresgästernas händer.
All makt åt folket
Det finns en rad dialogprocesser i området i färskt minne hos befolkningen. Inför renoveringen på Bredfjällsgatan och Gropens Gård och nybyggnationen på Hammarkulletorget har de kommunala bolagen och förvaltningen skapat en styrgrupp. Styrgruppen består av ledningen inom Bostadsbolaget, Göteborgslokaler, Park och Natur och Stadsdelsförvaltningen. Hyresgästerna och deras organisation Hyresgästföreningen saknar således en insyn i processen.
När så omfattande förändringar är på gång måste lokalsamhället få komma in tidigt i processen, inte få ett färdigbeslutat faktum framför sig. Boende i området måste få vara med och forma processen. Vilken typ av renovering är nödvändig, vad har man råd att betala. Var ska nya hus byggas och vilket behov finns i dem. Det behövs en varsam renovering efter behov och önskemål så att inte hyresgäster tvingas ut och inte har råd att bo kvar.
Det finns 84 olika nationaliteter och 115 olika språk som talas i Hamarkullen. 84 procent av befolkningen har invandrarbakgrund jämfört med 24 procent av befolkningen i Göteborg som helhet. Detta skapar både möjligheter och svårigheter i den lokala organiseringen. Detta har man dock kunnat överbrygga genom samarbete och lokal förankring. Om de som sitter på beslutsfattande positioner tror att Hammarkullen kan köras över på grund av detta bör se till områdets historia.
Arbete åt de arbetslösa
Rättvisepartiet Socialisterna menar att såväl renovering och nybyggnation måste ha social-, ekologisk och kulturell hållbarhet som utgångspunkt. Renovering och nybyggnation borde därför innefatta att områdets arbetslösa ungdomar får utbildning, lärlingsplats och arbete hos de företag som bygger och renoverar, de bör även erbjudas fortsatt jobb och lägenhetskontrakt. Lägenheter bör byggas och renoveras klimatanpassat för att möta klimatförändringarna, och de nybyggda hyreshusen bör ge plats till mötesplatser och lokaler till det lokala föreningslivet.
Rättvisepartiet Socialisternas lokala manifest för Hammarkullen tar upp alla dessa frågor och är inte en pappersprodukt utan något som vuxit fram genom åren i samarbete med boende och det lokala föreningslivet.
I Hammarkullen har man nu tillsammans börjat ställa krav på inflytande och makt. Genom lokal organisering skriver man in nya samhällsregler i beslutsprocesserna, vi vill ha inflytande över våra bostäder, över vårt närområdet, över vilken konst som kommer upp eller hur torget ska förändras.
En ny maktordning växer fram ur ett enat Hammarkullen. I den processen är vi väl medvetna om att för att några ska få mer makt, krävs det att andra lämnar ifrån sig makt. De som sitter på makten har aldrig lämnat ifrån sig den frivilligt utan makt är något man tar tillsammans vilket kräver mobilisering och organisering.
Rättvisepartiet Socialisterna kräver:
- För trygghet och välfärd – rusta upp förorten
- Bostad åt alla – bygg bort bostadsbristen
- Renovera och klimatanpassa – alla ska kunna bo kvar
- Arbete åt alla – utbildning, lärlingsplats och arbete vid nybyggnation och renovering
- All makt åt folket – verkligt inflytande över bostad och närområde
Kristofer Lundberg
